Hugo Alfvén – Tonmålaren

”Till Anders från farbror Hugo” stod det på noterna till Roslagsvår som Anders fick när han var 11 år. Farbror Hugo var en nära vän till familjen, allt sedan den där dagen 1922 då den unga, blott 14-åriga, vallflickan Hanser Lina Andersdotter kulade sin vallåt för honom. Farbror Hugo hette Alfvén i efternamn. Han var stockholmare, född 1872. Han började i unga år spela piano, men övergick till fiol och samtidigt ägnade han sig åt målning och var länge tveksam vad han skulle satsa på, konst eller musik. När han var 25 år antogs han vid Musikkonservatoriet och började tidigt att komponera. 1903 vistades han på Skagen, där hans rapsodi Midsommarvaka tillkom. Ett år tidigare hade han mött Marie Krøyer som skulle bli hans första hustru. 1910 anställdes Hugo Alfvén som Director musices vid Uppsala Universitet, och han ledde manskören Orphei Drängar.

Redan 1904 kom Hugo Alfvén till Leksand, den ort som så småningom blev hans egen. I Leksand kom han i kontakt med dess hembygdskör, vilket blev inledningen till bildandet av Siljanskören. Hugo Alfvén reste i bygderna för att dokumentera folkmelodier för sin planerade Dalarapsodi. Genom spelmannen Gössa Anders kom han till Orsa och Hanser Linas mor var en av dem Alfvén lyssnade till. Hon berättade att även dottern hade en vallåt och när Hugo Alfvén fick höra den, sa han: ”Det var fina toner det där”. Hanser Lina har berättat hur förlägen hon var när hon lyssnade på Dalarapsodins urpremiär i radion och det var hennes, inte moderns vallåt som ingick i stycket!

Anders, som själv intervjuat så många av kulturpersonligheterna med anknytning till Dalarna, var för ung för att själv ha intervjuat farbror Hugo. Men han köpte en bok 1967 av Per Lindfors med radiointervjuerna i tryck som Hugo Alfvén givit på 1950-talet och fick köpa loss en del av dessa från Sveriges Radio. Med stöd av Alfvénstiftelsen började han sammanställa ett bildspel. En dag for han med bil till Alfvéngården i Leksandsbyn Tibble. Väl framme började han söka i Alfvéns arbetsrum. Där i lådorna och i skåpen låg bilderna i mappar och det kändes som om ingen hade varit där sedan Hugo Alfvén avled 1960. Anders fotograferade av alla användbara bilder. I Hugo Alfvéns efterlämnade samlingar fanns en stor bildskatt. Det visade sig att farbror Hugo även var en begåvad akvarellmålare och fotograf.

I intervjuerna bekräftade också Alfvén att Anders mamma var vallkullan som Dalarapsodin var uppbyggd kring. ”Dalarapsodin handlar om en vallkulla som sitter i sina funderingar i fäboden. Fäboden skulle jag kunna kalla Spirisby. Kullan är en bestämd kulla. Hon hette då Hanser Lina Andersdotter. Det är hon som är vallflickan, och hon har också skänkt mig en del av musiken som jag behandlat” berättar Alfvén.

Bildspelet hade premiär i Konserthuset i Stockholm 1991. DNs Cecilia Steen-Johansson skrev: ”Vad har då ett bildspel i en av stans finaste konsertsalar att göra? Jo, om det handlar om Hugo Alfvén och spelskaparen heter Anders Hanser har en sådan föreställning sin givna plats i Konserthusets Grünewaldsal”. 2006 omarbetades spelet och kompletterades med flera gamla dokumentärfilmsinslag. Det visas än idag för besökare på Alfvéngården i Leksand.