Fabrikörerna – två spännande entreprenörer för hundra år sedan

Fabrikörerna hette Pehr August Ålund och Johan Edvard Hyltén och båda deras skapelser tillhör idag våra mest spännande svenska industrimuseer, Oljeön i Ängelsberg och Hylténs mekaniska i Gnosjö – möjligen den plats där den berömda Gnosjöandan föddes.  Följaktligen passar filmen väl in i Anders industrihistoriska produktion.

Pehr August Ålund är den förre bokhållaren som blir intresserad av en nymodighet från Amerika och anlägger ett av Sveriges första oljeraffinaderier! Han bygger inledningsvis en fabrik i Annelund, norr om Ängelsberg, med stöd från bland andra Ängelsbergs bruk. Efter bara två år exploderar hela fabriken i ett åskväder! Skam den som ger sig. 1876 startar tillverkningen igen, nu av säkerhetsskäl på ön Barrön, som i folkmun snabbt döptes till Oljeön.

Utvinningen av olja i Nordamerika var nytt och till Engelsbergs oljefabrik köptes råoljan från Pennsylvania och fraktades i tunnor över Atlanten till Stockholm, och så omlastning för transport på Mälaren och vidare upp genom Strömsholms kanal för att till slut nå Oljeön i sjön Åmänningen. Ålund producerar bland annat fotogen, vilket revolutionerar belysningen av Sverige. Till skillnad från tidigare brännämnen avger den en jämn rökfri belysning. Vi möter Lars Larsson, som växte upp under 1920-talet och vars pappa var raffinaderiets sista chef.

Ön och dess miljöer renoverades i mitten av 50-talet. Idag ägs Oljeön av Preem och ingår i Ekomuseum Bergslagen

Johan Edvard Hyltén grundade Hylténs metallvarufabrik på gården Hyltan i Gnosjö. Han började verksamheten med ett gjuteri, men byggde snart ut med en mekanisk verkstad i vilken han tillverkade selbågar, fotogenlampor och smålandspungar. 1914 eldhärjades den stora fabriken och Hyltén byggde en ny i tegel. Den fabriken är det som idag är industrimuseum. Verksamheten pågick ända till 1974. Då låste ägarna fabriken dagen före julafton och kom aldrig tillbaka! Allt lämnades och kvar finns en tidskapsel där unikaboxarna står kvar i lunchrummet, verktygen ligger på bänkarna och väntar på hantverkarna. Det är som en hälsning från igår, en svunnen tid.